siiiiiiiiiick

Nästa dag så var jag uppe på Blackcomb runt 11 tiden, träffade en svensk som jag har träffat tidigare som heter Erik, en trevlig skåning som är väl ca 22-23 år, han har tagit ett break ifrån universitet och bestämde sig att åka hit med en annan kompis som heter Mats, skön kille det också. Erik väntade på några andra svenskar som har skulle åka med…Oj glömde berätta, jag tog Glacier Express upp, den slutar högre upp en restaurangen på blackcomb, och såg lite puder vid sidan av pisten tog några svängar där. Såklart fastnade man med skidorna i snön och ramlade framåt och bröt ena staven, var ju ingen idé att spara på den andra också så jag bröt den med.

Åter till Erik och väntandet på de andra svenskarna.

Efter några minuter kom svenskarna. 4st ifrån Stockholm, 2tjejer och 2 killar. Abbe, Fredrik, Lina och Anna. Väldigt trevliga va dom. Vi åkte vidare till 7th Heaven som är den liften som går högst upp på Blackcomb berget. Var ganska svårt att staka sig fram med stavar som var typ en halv meter, men iaf, vi kom till liften. Jag hamnade tillsammans med Erik, Fredrik och Anna. Jag nämnde att jag är från Strömstad, då sade han att han kände en person ifrån Strömstad som bor i Stockholm just nu, Saltsjöbaden. ”Det gör jag med” sa jag.
- Vad heter han du känner, frågade jag.
- Jakob, sa Fredrik.
- Min kompis heter också Jakob,
- Vad heter han i efternamn?, fråga jag.
- Rosell, sa Fredrik
- Nej det kan inte stämma det heter han jag känner också.
Så det blev värste konstiga situationen där, hel mysko att träffa någon i Whistler som känner samma person som en själv, dessutom visade det sig att Erik hade varit på praktik hos Fredriks pappa bara några veckor innan han åkte till Whistler, så detta var hel mysko, så vi satt där och fundera på om det var något mer gemensamt som vi hade tillsammans. Erik hade dock sagt tidigare till mig, bland de första gångerna vi träffades här att han hade bott på Bjälveröd Camping och badat på Båleröds badbryggor, när han var mindre.

Men konstigheterna bara fortsatte senare på Afterskin. Jag känner även några andra svenskar som också kommer ifrån Skåne, vi samlades ihop för att ta en öl på Longhorn. Skåningarna och Stckholmarna hade träffats tidigare. En skåningarna heter Frode, skön kille de där alltså. Iaf, efter att vi tag visade det sig att Frode, som inte kände Fredrik innan han kom hit, kände några tvillingar som bor i Stockholm som Fredrik kände också, men det var tydligen inte slut där heller. Frode hade spelat tennis och tydligen kände han Philip Åhlin.

Alltså detta är nog det sjukaste jag har varit med om på länge. Man är på andra sidan jordklotet och träffar folk som känner den ena kompisen efter varandra, sjukt, sinnesykk.